Michael Lindquist är lärare i ekonomi och handleder ungdomar som går olika språkförberedande program. Några av dessa elever har valt kursen UF-företagande. Att skapa företag kan vara särskilt bra för nyanlända, eftersom det är utvecklande för språket samtidigt som de lär sig om det svenska samhället. Vi hör lärare och elever berätta om sina tankar kring sin affärsidé och om deras förhoppningar om framtiden.

Lärarrummet

UF företag - språkutvecklande för nyanlända

Salomon Schulman är barnläkaren och författaren som även undervisar i jiddisch. Språket jiddisch försvann som ett utbrett levande vardagligt språk genom andra världskrigets förintelse av Östeuropas judiska befolkning. Jiddisch är sedan år 2000 ett av Sveriges officiella minoritetsspråk. Vi följer Salomon Schulman när han undervisar vid Folkuniversitetet i Lund. En lektion måste vara intellektuellt stimulerande, men den ska också ha drag av en "happening", säger han.

Salomon Schulman, lärare i jiddisch

I det här programmet diskuteras byskolans roll i en avfolkad glesbygd. På en kulle mellan två fjälltoppar i byn Ammarnäs i Västerbotten ligger en av Sveriges minsta skolor. När Jenny Sjöström började jobba här för snart 25 år sedan hade hon 22 elever och jobbade i ett arbetslag. Idag har hon sju elever och driver det pedagogiska arbetet ensam. Samtidigt som många andra byskolor läggs ner, lever skolan i Ammarnäs vidare. Utan den skulle byn aldrig överleva.

Sveriges minsta skola

Felix Gyllenstig Serrao, SO-lärare på Frölundaskolan, använder datorspel som ett pedagogiskt verktyg. Digitala verktyg i skolans värld är ingen ny företeelse. Datorprogram som används för att träna eleverna i exempelvis matematikuppgifter används sedan flera år. Det Felix Gyllenstig Serrao fokuserar på är så kallad spelifiering. Genom att integrera spelelement i pedagogiken kan eleverna nå delmål och göra framsteg i en miljö som de känner igen från spelvärlden.

Spel som pedagogisk verktyg

Lågaffektivt bemötande är ett förhållningssätt för pedagoger där ansvaret alltid ligger hos läraren om en elev bråkar och stör. Läraren måste komma på ett sätt att vinna över eleven på sin sida. Men lågaffektivt bemötande som metod har också mött motstånd, kritiker har raljerande döpt om det till låg-effektivt bemötande och menat att det leder till kravlöshet och kaos. Vi besöker Aggarpskolan i Svedala i Skåne där förstelärare Johan Sander säger sig ha uppnått goda resultat med lågaffektivt bemötande.

Lågaffektivt bemötande - effektivt?

Som barn hade Timmy Burchard snabbt och lätt att lära. Men i skolan missade man vilken stimulans han behövde. Motivationen och betygen dalade och Timmy mådde sämre och sämre och det var nära att han aldrig tog studenten. Idag har Timmy Burchard en av Sveriges första lärartjänster med fokus på särbegåvade elever.

Med fokus på särbegåvning

I en nystatsning arbetar särskolelever arbetar integrerat tillsammans med elever från både språkintroduktion och det nationella programmet. I klassen finns elever som har olika behov av stöd och tillsammans driver de lunchrestaurang två dagar i veckan. Hör lärare och elever berätta om hur de tillsammans arbetar för att nå målet, att alla elever ska få ett jobb inom restaurangbranschen.

Mot ett jobb på restaurang

Skolor på Statens Institutionsstyrelses ungdomshem SIS-hem är ofta föremål för kritik. Det har handlat om att eleverna fått för lite undervisningstid och att många lärare varit obehöriga. Rektorn på Ljungskolan på Ljungbackens ungdomshem berättar här om hur hon fick en undermålig skolverksamhet att bli en fungerande skola. Vi hör elever som berättar om sin skolbakgrund, hur de hamnade på Ljungbacken och varför skolan för första gången känns meningsfull.

Bakom SIS-skolans fasad

Anna är förälder till en flicka som har flera neuropsykiatriska funktionsvariationer. Anna har kämpat för att dottern ska få gå i en resursklass men fått avslag med motiveringen att hon borde gå i en vanlig klass med insatt stöd. Men till slut blev det omöjligt för Annas dotter att gå i en stor vanlig klass, hon ville inte gå dit överhuvudtaget och stannade hemma. Anna har också startat en fotbollsklubb så att barn med NPF i området där hon bor med sin familj kan få en meningsfull fritidssysselsättning.

Annas kamp för sin dotter med NPF

Aarne Nyman jobbar som brobyggare på Bodaskolan i Borås med ett särskilt uppdrag att fånga upp de romska eleverna. När Aarne började sitt arbete var frånvarotalen höga bland många av de romska eleverna. Idag har det vänt, och på skolan kan man se en konkret effekt av brobyggararbetet. Aarne har påverkat många elevers liv och deras syn på skolan.

Aarne är brobyggare

Alexander Skytte är lärare i idrott och hälsa. Vi berättar om hans skoltid som var full av konflikter och missförstånd på grund av hans olika diagnoser. Vi hör också hans lärare från lågstadiet, Carina Jörnén, berätta om hur svårt det var för henne att försöka stötta Alexander eftersom kunskapsnivån om NPF då, för tjugo år sedan, var mycket lägre än idag.

Varför bråkade Alexander?

Ivan är rom och född i Bulgarien. Hans högsta dröm är att få börja skolan. Men på grund av fattigdom och arbetslöshet har hans föräldrar gett sig ut på en lång resa i Europa, som började när Ivan bara var några år gammal. Därför har han missat de första åren i skolan. När Ivan kommer till Sverige som nioåring har hans jämnåriga kompisar redan börjat trean. Vi träffar Ivan och hör hur det gick med drömmen om att få lära sig läsa och skriva.

Ivans dröm är att få gå i skolan

Alf Engström är bibliotekarien som började arbeta i skolor och berätta sagor för elever. Vad har berättelsen för betydelse för barn idag? Och vad är skillnaden mellan att få en saga berättad eller att få den uppläst? En hel del visar det sig.

Den berättande bibliotekarien

Najib är född i Afghanistan, men på grund av oroligheterna i landet flyr han med sin mamma och syskon till Iran. Men där är det inte heller säkert så mamman uppmuntrar honom, att med hjälp av människosmugglare, göra den svåra resan till Europa. Till slut hamnar Najib i Sverige. Skolan blir en extra svår utmaning för honom eftersom han varken kan läsa eller skriva. Men tack vare hårt arbete och stöd från personer i sin omgivning har Najib i dag nått ett av sina mål - universitetsstudier.

Najibs resa

I vårt informationssamhälle är läs- och skrivkunnighet en förutsättning för att fungera och vara delaktig. Men den som är analfabet hamnar i en värld fylld av datorskärmar, vårdcentralsbokningar och skyltar utan att kunna ta till sig informationen. Risken finns att hamna i en skuggtillvaro vid sidan av det övriga samhället. Annette Fundberg är läraren som ser till att hennes elever på språkintroduktionen i Malmö lär sig att läsa och skriva. Att kunna det är själva grunden för det fortsatta lärandet.

Vägen till att kunna läsa och skriva

Här hör du berättelser inifrån skolan. Vuxnas och barns tankar om det som berör och engagerar. Angeläget för pedagoger och alla som intresserar sig för livet i skolan.

hubhopper

UF företag - språkutvecklande för nyanlända

hubhopper