Verksamheten på de särskilda ungdomshemmen som bedrivs av Statens Institutionsstyrelse, SiS, har debatterats flitigt på senare tid då boende och personal vittnar om våld och övergrepp på hemmen. Hur beskriver personalen själva våldet och vad behöver göras? Möt Peter Andersson, forskare i socialt arbete vid Stockholms universitet, som har skrivit sin avhandling om hur anställda på SiS-hemmen påverkas av att arbeta nära våld. Peter Andersson är i grunden socionom och legitimerad psykoterapeut och har själv jobbat bland annat som avdelningsföreståndare på ett särskilt ungdomshem. Läs hans avhandling "Hot, våld och emotionellt arbete på de särskilda ungdomshemmen: Personalens berättelser" här: https://bit.ly/3dkwRgg. Programledare: Fredrik Hjulström. Producent: Sanna Rundqvist.

Socialtjänstpodden

Våld på SiS särskilda ungdomshem

JanJönsson

Ingen fråga har följt Socialtjänstpodden på samma sätt som översynen av Socialtjänstlagen, SoL. I veckans avsnitt presenterar Monica Engström, huvudsekreteraren för Framtidens socialtjänst, utredningens viktigaste förslag. Akademikerförbundet SSR:s nya socialpolitiska chef Fredrik Hjulström berättar om förbundets syn på dem. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Sanna Rundqvist.

Framtidens socialtjänst

Åtgärderna för att minska smittspridning av Covid-19 har lett till att våld i nära relationer ökat. Det säger polis, Akademikerförbundet SSR:s medlemmar och WHO. 150 000 barn beräknas leva i en familj där någon blir utsatt för våld. I vårens sista avsnitt av Socialtjänstpodden, berättar Toktam Janhangiry och Marie Persson från Kompetenscentrum mot våld i nära relationer i Malmö, hur kommunerna i Skåne ställt om sin verksamhet för att möta det ökade behovet av stöd och hjälp. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Sanna Rundqvist.

Våld i nära relationer och Corona

Spridningen av Coronaviruset inom äldreomsorgen är ett omdiskuterat ämne. Hur kommer det sig att viruset fått sådan spridning bland våra mest sköra äldre? Det handlar månadens socialtjänstpodd om, som gästas av professor emeritus i socialt arbete Marta Szebehely och Akademikerförbundet SSR:s chefsekonom Simon Vinge. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Sanna Rundqvist.

Coronapandemin – en vändpunkt för äldreomsorgen?

I tider av social distansering och fokus på minskad smittspridning av Covid-19, påverkas så klart även socialtjänsten. Akademikerförbundet SSR får många frågor om vad som gäller och vad arbetsgivare får göra. Kan du till exempel kräva att få arbeta hemifrån om du är orolig för att smittas, och kan arbetsgivaren dra tillbaka redan beviljad semester av bemanningsskäl? I månadens avsnitt av Socialtjänstpodden svarar förbundsjurist Mikael Smeds och utvecklingsstrateg Daniel Hjalmarsson på de vanligaste frågorna. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Sanna Rundqvist.

Corona – vad gäller för anställda inom socialtjänsten?

Många narkotikapolitiska debatter, oavsett åsikt, slutar i att Sverige borde göra som Portugal – avkriminalisera användningen av narkotika. Men är det vad Portugal gjort? Och vad har det gett för effekter? Peter Moilanen, chef för nykterhetsrörelsens Narkotikapolitisk center, har den här veckan trotsat Coronaviruset för att berätta om centrets nya rapport om Portugals narkotikapolitik.

Vad kan vi lära av Portugal?

Många barn och deras familjer hamnar mellan stolarna när socialtjänst, hälso- och sjukvård och skola inte klarar att samverka och samordna sina insatser. I veckans socialtjänstpodd berättar Kjerstin Bergman, projektledare på Socialstyrelsen, och Ebba Silverstolpe-Agardh, projektledare på Skolverket, om hur de stödjer kommun och regioner att ge samordnade insatser till barn och unga tidigt. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Sanna Rundqvist.

Tidiga samordnade insatser – en social investering

Nu finns det möjlighet för anställda inom socialtjänsten att forska parallellt med det vanliga jobbet. Kerstin Svensson, föreståndare för Forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten berättar i veckans socialtjänstpodd vad som krävs för att bli antagen. Forskarskolan för yrkesverksamma inom socialtjänsten är ett samarbete mellan Lunds , Malmö, Göteborgs universitet och Linneuniversitetet. Uppdraget är att under en åtta årsperiod utbilda 30 socialsekreterare eller andra verksamma i socialtjänsten till licentiatexamen. Det innebär att man forskar på halvtid och arbetar inom socialtjänsten på halvtid. För att vara behörig behöver du ha en socionomexamen eller motsvarande och en magisterexamen i socialt arbete eller motsvarande. Du behöver också vara anställd inom socialtjänsten och ha en arbetsgivare som är villig att betala för halva ditt deltagande i forskarskolan. Ansökan öppnade den 9 december och är öppen i tre månader. I ansökan ska du skicka med en plan över det du vill forska om. I det arbetet hjälper gärna forskarskolans ambassadörer till. De är anställda vid varje lärosäte som har i uppgift att informera om forskarskolan och hjälpa dem som vill ansöka. Spelar det någon roll vad du vill forska om? Ja till viss del, berättar Kerstin. Den första gruppen som började i september 2019 är inriktade på forskningsfrågor som rör barn och unga. Den ansökan som nu öppnat är inriktad på omsorg, äldre och funktionshinder samt psykisk ohälsa. Den sista omgången har inget bestämt tema. Så om du inte har en magisterexamen än så har du tid att läsa in det innan sista antagningsomgången vintern 2021. Vad är för och nackdelar med att vara forskarstuderande inom forskarskolan FYS och att bli antagen som en vanlig doktorand i socialt arbete? Kerstin menar att en stor fördel är att de frågorna du forskar om är välförankrade i det löpande sociala arbetet. Det är bra både för forskningen och kollegorna på arbetsplatsen. Nackdelen är att man har två halvtider, två arbetsplatser där man ska finnas lika mycket i två olika världar. En annan stor fördel är att lönen inom forskarskolan motsvarar den du har i socialtjänsten vilket är avsevärt mer än doktorandlönen. Är du nyfiken på att veta mer? Lyssna på socialtjänstpodden och läs mer på https://forskarskolanfys.se/. Där kan du också anmäla dig till den första av flera konferenser som forskarskolan ordnar. Vill du veta mer om regeringens satsning på praktiknära forskning kan du lyssna på socialtjänstpoddens avsnitt om forskning i praktiken https://akademssr.se/post/forskning-i-praktiken med Stella Jacobson från Forte.

Socialsekreterare – börja forska

Vad händer när socialtjänsten automatiseras? Det har forskaren Lupita Svenssons frågat sig i studien Tekniken är den enkla biten som veckans socialtjänstpodd handlar om. I veckans avsnitt deltar också Akademikerförbundet SSR:s chefsekonom Simon Vinge som ansvarar för förbundets algoritmpolitik.

Mycket mer än en robot

Vad blir skillnaden för socialtjänsten i praktiken när Barnkonventionen blir lag den första januari? Den frågan funderar många medlemmar runt om i landet på. Det är inte helt lätt att svara på, men i veckans avsnitt resonerar Josefine Johansson med Elizabeth Englundh, handläggare på SKL, om hur man kan tänka och göra för att stärka barns rättigheter. Läs mer om avsnittet här: https://akademssr.se/post/barnkonventionen-i-praktiken. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Sanna Rundqvist.

Barnkonventionen i praktiken

Hur leder man i möten med många aktörer på ett sätt så att alla kommer till tals, beslut blir tydliga och så de individer som berörs känner sig delaktiga? Det är veckans gäster och SIP-samordnarna Sanna Halfdan och Fanny Eklund experter på. Rätten till Samordnad Individuell Plan – SIP, är inskrivet i Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen för personer som har behov av insatser från både socialtjänsten och regionernas hälso- och sjukvård sedan 2010. Ändå är det många berörda som inte känner till att de skulle har rätt till en SIP. Sanna och Fanny menar att SIP är ett bra verktyg för att få en tydlig samordning mellan olika aktörer. De jobbar främst mot barn- och ungdomshandläggare inom socialtjänsten där de informerar och utbildar om SIP samt håller i SIP-möten. Uppdraget innehåller även samverkan mellan aktörer och verksamhetsutveckling på övergripande nivå. Hur går ett SIP-möte till, och hur kan man göra för att de ska bli så lyckade som möjligt - för alla inblandade? Hör mer om detta i veckans avsnitt. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Sanna Rundqvist.

SIP med delaktighet och struktur

Hett diskuterat, svårdefinierat och många inblandade aktörer. Så kan temat i veckans avsnitt av Socialtjänstpodden beskrivas. Josefin Bergström, rådgivare på Center mot våldsbejakande extremism (CVE) berättar om vad socialtjänsten har för uppdrag när det gäller våldsbejakande extremism och vilket stöd CVE kan ge kommuner. Dessutom pratar vi om den våldsbejakande extremismen i Sverige. Hör om detta och mer i veckans avsnitt. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Sanna Rundqvist.

Stöd mot våldsbejakande extremism

En del av socialtjänsten som möter en bred problematik, som inte är särskilt beforskad och som socialsekreterare förväntas vilja lämna så snart som möjligt. Så beskrivs ofta arbete med ekonomiskt bistånd. Denna vecka möter socialtjänstpodden forskaren Hugo Stranz som menar att arbetet med ekonomiskt bistånd är central för resten av socialtjänsten verksamhet och kräver en bred kompetens. Han menar att eftersom pengarna är grunden till arbetet inom ekonomiskt bistånd så är det lättare att politisera än andra delar av individ- och familjeomsorgen. Det finns en lathetsaspekt när det gäller personer som ansöker om ekonomiskt bistånd – de kan egentligen försörja sig på annat sätt – som är lätt att plocka politiska poänger på. Vem söker När det gäller utvecklingen av ekonomiskt bistånd så är det ungefär samma andel hushåll i landet som får ekonomiskt bistånd som för 10-15 år sedan. Det långvariga biståndet har ökat ganska dramatiskt och det är en högre andel hushåll som har svårt att hitta en annan försörjning än ekonomiskt bistånd än det varit tidigare. Det som har förändrats över tid är att socialtjänsten blivit mer restriktiv i hur mycket pengar som beviljas. Annars är det samma grupper som ansöker: de som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Det handlar om att man inte pratar svenska, inte har en avslutad skolgång eller har någon social eller psykosocial problematik, berättar Hugo. En grupp som alltid varit överrepresenterad bland dem som beviljas ekonomiskt bistånd är ensamstående kvinnor med barn. Anledningen till det är att kvinnor har lägre löner och därmed får ut lägre ersättningar från trygghetssystemen. Kvinnor lägger också mer tid på barn och hushållsarbete än män och får därmed mindre tid till att arbeta och göra karriär. Inga individuella insatser kommer att förändra detta utan det krävs stora strukturella förändringar, menar han. Vi kan börja med att tydligt lyfta fram i samhällsdebatten att 20-25 % av alla ensamstående kvinnor med barn ansöker om ekonomiskt bistånd någon gång under ett år. Orimliga variationer Det som Hugo Stranz tittat mest på i sin forskning är variationer i hur man bedömer rätten till ekonomiskt bistånd. Det varierar både mellan och inom kommuner. Många socialsekreterare känner sig begränsade av lokala riktlinjer men Hugo menar att handlingsutrymmet fortfarande är stort enligt socialtjänstlagen och att det inte finns något som tyder på att socialsekreterare alltid följer försök att begränsa vem som kan få vad. Han menar att det är oroväckande att det kan bli något av ett lotteri om rätten till bistånd beror på vilken socialsekreterare man får. Å andra sidan är de socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd välutbildade och erfarna och syftet med den individuella bedömningen av behov enlig socialtjänstlagen är att det kan bli olika beslut beroende på situation. Men så olika som det är idag är inte rimligt. På väg ut Det finns idag flera tecken på att arbetet med ekonomiskt bistånd distanseras från annan kommunal verksamhet som regleras i socialtjänstlagen. Är det på väg ut från socialtjänsten? Hugo Stranz tror att det vore förödande, inte bara för de människor som har behov av ekonomiskt bistånd men också övriga delar av socialtjänsten. Han tror att det skulle innebära en kraftig avprofessionalisering och att socialtjänsten skulle få svårare att nå personer med beroende eller behov av stöd i sitt föräldraskap eller som utsätts för våld. Därför krävs det också en bred kompetens hos socialsekreterarna som möter de som ansöker så att de kan fånga upp om det finns även andra behov än bara pengar. Där är det sociala arbetet med ekonomiskt bistånd centralt för resten av socialtjänstens verksamhet och det måste värderas högre!

Bara pengar?

Sverige ska bli bäst i världen på e-hälsa till 2025 och del i detta är utvecklandet av välfärdsteknik inom äldreomsorgen. Denna veckan är det Peter Larsson, regeringens utredare av välfärdsteknik i äldreomsorgen som gästar Socialtjänstpodden. Hur ser behovet ut inom äldreomsorgen om 15 år? Hur ser de tekniska möjligheterna ut? Vad gör vi de kommande åren för att förbereda oss för detta? Klarar vi av att se mer integrerat mellan vård och omsorg? Detta är frågorna som vi måste ha med oss, menar Peter. Trenden är att vi lever längre även med kroniska sjukdomar och vi vårdas längre hemma. Målet måste vara att ta fram teknik som stödjer vårt oberoende som individer precis som det står i Socialtjänstlagens portalparagraf. Förväntningarna på välfärdstekniken är höga från så väl regeringen som andra intressenter, anhöriga och äldre vill ha en högre kvalitet, anställda vill ha en bättre arbetsmiljö och arbetsgivare ser en möjlighet att inte behöva rekrytera lika mycket personal. Peter efterlyser ett helhetstänk när det gäller införandet av välfärdsteknik i så väl äldreomsorgen som hälso- och sjukvården där frågan inte bollas mellan olika huvudmän. Det är inte tekniken i sig som är det viktiga utan att vi klarlagt hur spelreglerna ser ut. Där kommer utredningen komma med förslag om hur lagstiftningen behöver förändras. Peter berättar tex att för personer som har kognitiv svikt och som inte kan ge sitt samtycke till kameror eller sensorer så ska det kunna göras ändå om ett team med olika professioner bedömer att individen har behov av det. Teamtanken ska vara grunden för all vård och omsorg där den Samordnade Individuella Planen – SIP styr vem som gör vad och hur det följs upp. För att välfärdstekniken ska kunna uppfylla många av de förväntningarna som finns så krävs det en nationell strategi för hur infrastrukturen ska se ut för omsorg, hälso- och sjukvård och kanske fler områden. Det kommer kräva investeringar men om vi inte gör dem nu så kommer vi få höga driftskostnader i framtiden. Peter jämför med andra nationella strategiska planer som den för transporter. Där finns ett tio-årsperspektiv, nya beslut fattas var fjärde år och det finns ett samarbete mellan stat och kommuner. För medborgarna spelar det ingen roll vems ansvar det är att det fungerar bara det gör det. Akademikerförbundet SSR har gjort en undersökning med medlemmar som arbetar som arbetar som biståndshandläggare som visar på att det finns en stor frustration i att tekniken inte fungerar och inte stödjer det arbete som ska göras. Resultaten har också bekräftats i de kommunbesök som utredningen gjort. Så vad är välfärdsteknik? Peter föredrar att kalla det teknik för välfärd och säger att vi vet inte hur tekniken kommer att utvecklas de närmaste 15 åren. Om det juridiska, det institutionella och det ekonomiska är löst så kommer utvecklandet av tekniken. För att det ska bli bra krävs också delaktigheten från dem som arbetar i äldreomsorgen. Det ger både ömsesidigt lärande och utveckling i verksamheten. Peter avslutar med att säga att utvecklingen av välfärdsteknik i äldreomsorgen kan verka som en stor utmaning men någonstans måste man börja och då gäller det att börja på rätt sätt.

Välfärdsteknik i äldreomsorgen

Socialtjänstpodden – podden för dig som är intresserad av socialt arbete och social politik. Varannan onsdag kommer ett nytt avsnitt där Josefine Johansson tar upp aktuella ämnen för socialtjänsten, ibland tillsammans med en gäst. Podden görs av Akademikerförbundet SSR – Sveriges ledande samhällsvetarförbund.

hubhopper

Socialtjänstpodden

hubhopper