Miscellaneous
Varken Nadia Banno Gomez eller Fazeela Selberg Saib tycker att de passar in i de svenska identitetsmallarna. Begreppen invandrare och svensk är för trånga och sitter dåligt, speciellt när man anser sig vara varken eller. Hur är det när man inte passar in i identitetsmallen? När man varken får eller vill vara bara det ena eller det andra och framförallt inte halv? Hittar man på egna ord, eller ändrar man innebörden av de gamla? Följ berättelsen om två kvinnor som möter denna utmaning med kreativitet och beslutsamhet. De har tagit identitetsbegreppen i egna händer. Nadia Banno Gomes har en komplicerad hatkärlek till Sverige. Det finns så mycket potential, men folk blir utfrysa på grund av de sträva ramarna kring hur vi uppfattar svenskheten. - Man måste vara svensk för att få vara svensk, säger Nadia Banno. Hon har flyttat runt mellan olika länder under hela sin uppväxt. Som syrianska flyktingar fick hon och hennes familj bollas mellan Syrien, Libanon, Turkiet, Österrike och Sverige. När hon kom till Sverige som 20-åring bestämde hon sig att Sverige får bli det land hon väljer som sitt eget. Även när hon flyttade till Ungern för 10 år sen och gifte sig med en portugis, skulle löftet hållas. Över en natt bytte hon från arabiska, som hon talade med barnen, till svenska. Barnens hemspråk blir svenska trots att ingen av föräldrarna har svenska som modersmål. - Mina barn ska kunna välja vad de vill vara, förklarar hon. Fazeela Selberg Zaibs mamma är Norrlänning. Som ung träffade hon en utbytesstudent från Pakistan och blev kär. De gifte sig och reste runt i världen. Därför blev det talade språket engelska, även när de flyttade tillbaka till Sverige. För Fazeela har möjligheten att tala sina föräldrars språk flytande varit en nyckel till tillhörighet och acceptans. Men de sågs ändå som annorlunda än alla andra av både familjen och samhället. De passade inte in i mallen. - Jag sa länge att jag är halv det, halv det. Men när får man vara hel? Nej, det behövs nya sätt att beskriva de nya identiteterna som finns i Sverige. Idag pratar hon över sju språk flytande och har lätt för ord. Språk är makt menar hon och hon vet redan nu att varken hon eller hennes dotter Leah ska betecknas av staten som invandrare. De är svenska inlänningar.