I det femtionde avsnittet av IFN-podden möter du Lars Calmfors, forskare vid IFN och professor emeritus vid Stockholms universitet. Just nu är han aktuell med boken Mellan forskning och politik – 50 år av samhällsdebatt. Genom åren har det handlat om bland annat normpolitik, svenskt EMU-medlemskap och om arbetsmarknadspolitik. Det har också handlat om coronahanteringen. Hör Lars Calmfors berätta om hur samspelet mellan forskning och politik har fungerat och om vikten av att forskare är aktiva i samhällsdebatten.

IFN-podden

Lars Calmfors – 50 år av samhällsdebatt

Hur påverkas vårt beteende av de lagar och regler och värderingar som omger oss och vad har det för betydelse för hur samhällen, marknader och företag fungerar? Och vilken roll spelar tilliten för att ett företag ska fungera? Hör Niclas Berggren och Therese Nilsson berätta om sin forskning.

Tillit, tolerans och lycka

Fotbolls-EM pågår för fullt och fotboll och marknader skapade debatt i våras när tolv storklubbar hotade att hoppa av Uefas fotbollsturneringar för att starta en egen superliga. Men vem blir stjärna på en marknad som inte fungerar? Hör IFN-forskarna och fotbollsentusiasterna Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson i ett nytt avsnitt av IFN-podden.

Vem blir stjärna på en icke-fungerande marknad?

Det är de etablerade partiernas likriktning som kan förklara varför vissa väljargrupper flyr och istället söker sin tillflykt till partier som står utanför etablissemanget. Det hävdar statsvetaren Johan Wennström. Hör honom berätta om sin forskning om hur det påverkar politiken i Sverige och i världen att vår moraluppfattning kan delas in i antingen konservativ eller liberal.

Varför flyr väljarna?

Hur ska skolan ge alla elever likvärdiga möjligheter för att skapa sig en framtid oavsett socioekonomisk bakgrund? Hör Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund och Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och forskare vid IFN samtala om frågan. Podden följer upp webbinariet Den likvärdiga skolan – framtidens skola som arrangerades av Lärarnas Riksförbund och IFN nyligen. På grund av pandemiskäl gjordes inspelningen via Zoom, vilket påverkar ljudkvalitén.

Den likvärdiga skolan – framtidens skola

Hur påverkas världsekonomin ett år in i pandemin? Vad har coronakrisen inneburit för handeln, globaliseringen och protektionismen? Blir det fler Made in Sweden-etiketter framöver eller går globaliseringen en ny vår till mötes? Hör Fredrik Sjöholm, professor i internationell ekonomi och vd för IFN i ett nytt avsnitt av IFN-podden.

Made in Sweden eller en ny vår för globaliseringen?

I en ny bok sammanställer Mårten Blix och Henrik Jordahl forskningen om privatiserade välfärdstjänster. Boken lanserades vid ett webbinarium den 16e februari och den här podden är ett komplement till webbinariet. Här besvarar författarna ett urval av de många publikfrågor som kom in. Webbinariet finns att se på ifn.se och på IFN:s Youtubekanal.

Det svenska välfärdsexperimentet

Skolan borde ge alla barn samma chans att lyckas, oavsett varifrån de kommer. Den kunskapssyn som präglar den svenska skolan i dag slår hårdast mot de elever som kommer från socioekonomiskt svaga förhållanden.  Det finns också aspekter av marknadiseringen av skolan som behöver ses över. Det hävdar Magnus Henrekson och Gabriel Heller-Sahlgren, två av de IFN-forskare som ägnar sig åt skolfrågor. I det här avsnittet av IFN-podden hör du dem ge sina perspektiv på skolans utmaningar.

Kunskapssynen, marknadiseringen och betygen

Magnus Henrekson går i pension från vd-uppdraget efter 15 år av ledarskap för IFN. Hur ser han på forskningens roll i samhället idag och hur viktigt är ledarskapet för att skapa en produktiv och kreativ arbetsmiljö?

15 år av ledarskap – Magnus Henrekson om forskning och ledarskap

Hur ska framtidens elmarknad se ut för att vara samhällseffektiv, tillförlitlig och hållbar att investera i?  Om 20 år ska vi ha nått Energiöverenskommelsens mål om 100% förnybar elproduktion men hur ska det gå till? Hur bör den optimala elmarknaden se ut? Hör forskarna Pär Holmberg och Thomas Tangerås från IFN:s forskningsprogram Hållbar energiomställning.

Mindre politik, mer marknad – en podd om framtidens elmarknad

Personliga kontakter är centrala för ungas steg ut i i arbetslivet. Men vad händer när tillgången på sommarjobb och extrajobb under skoltiden minskar som en följd av coronakrisen? Vad kan företagen göra och vad bör samhället göra? Dagmar Müller berättar mer om sin forskning om kontakternas betydelse för unga.

Kontakternas betydelse för ungas chanser att få jobb

Hur ska svensk ekonomi återhämta sig efter coronakrisen? Lars Calmfors vill se en finanspolitik som gör Sverige starkare. Hör honom berätta om hur en sådan kan se ut.

Återhämtning efter coronakrisen

Ojämlikhet förutspås enligt vissa bedömare att bli en av de stora frågorna i valrörelsen 2022. Samtidigt är Sverige ett av världens ekonomiskt mest jämlika länder nästan oavsett hur man mäter. Hur går det här ihop och hur ser det ut globalt? Hör Daniel Waldenström och Olle Hammar berätta om sin forskning.

Ojämlikhet, rockstjärneekonomer och elefanter

Hur mår svenska vd:ar och hur  påverkar deras hälsa bolagsstyrningen? För första gången kartläggs vd:ars hälsa systematiskt i en ny  IFN-studie, "CEO Health and Corporate Governance". I ett kort bonusavsnitt av IFN-podden berättar forskaren Joacim Tåg mer om den unika studien.

Vd:ars hälsa en styrelsefråga

Den redan i förväg omdebatterade utredningen om LAS och arbetsrätten underkändes av ansvarig minister och skapade stor politisk debatt. Men vad säger forskningen om Lagen om anställningsskydd, LAS, och de förändringar av arbetsrätten som utredningen föreslår? Per Skedinger, IFN, och adjungerad professor vid Linnéuniversitetet i Växjö ger en bredare bild av forskningen bakom de omdebatterade förslagen.

LAS och arbetsrätten – vad säger forskningen?

IFN-podden handlar om vetenskap och forskning inom nationalekonomi. Poddsändningarna är en del av den så kallade Tredje uppgiften. Det vill säga, att forskare och forskningsinstitutioner delar med sig av kunskap utanför forskarkretsar. Att sprida forskningsresultat till en intresserad allmänhet, men framför allt till makthavare och opinionsbildare, är centralt för IFN.