Går det verkligen att till exempel lära sig ett nytt språk fastän det kan vara många decennier sedan man gick i skolan? – Det går alldeles utmärkt, säger Lars Nyberg. Han är professor i neurovetenskap vid Umeå universitet och har sedan 1990-talet forskat om hjärnans utveckling, inte minst när det gäller minnesfunktioner. Att som äldre lära sig nya saker, vare sig det handlar om språk eller andra nya färdigheter, är inte omöjligt. – Det kan ta lite längre tid och det kan krävas lite mer ansträngning, men hjärnan fortsätter att vara formbar livet ut. Att lär sig nytt och koppla ihop den nya kunskapen inom ett område som man redan kan är givetvis lättare. Forskningen visar också att 80-åringar kan ha lika bra testresultat som 30-, 40-åringar. Genom att vara aktiv och fortsätta vara nyfiken håller man hjärnan igång. Det är ett av tipsen som tas upp i det senaste avsnittet av Seniorpodden.

Seniorpodden

Avsnitt 46 – Det är aldrig för sent att lära nytt

När de politiska partierna nu börjar planera för sina nomineringar inför nästa års val kommer inte Barbro Westerholms namn att finnas med. Efter 27 år riksdagen kommer den årsrikaste att tacka för sig. Men riksdagen främste kämpe mot ålderismen hoppas att någon annan tar vid. – WHO säger att ålderismen är den svåraste av diskrimineringsformerna att göra något åt, trots att den kommer att drabba alla! Så det här borde egentligen vara en viktig fråga för ungdomsförbunden. För om dom gör rätt saker nu så kanske dom slipper att bli ålderristiskt behandlade när de blir 70, 80 år gamla, säger Barbro Westerholm och betonar vikten av att ta tillvara de årsrikas kunskaper och erfarenheter. – Idag skulle jag vara en mycket kunnigare och bättre generaldirektör för Socialstyrelsen än vad jag var när jag blev det för 40 år sedan. Mycket kan man läsa i bok, papper och så men man måste leva sig till olika skeenden och problemlösningar

Avsnitt 45 – Barbro Westerholm fortsätter bekämpa ålderismen

I detta avsnitt av Seniorpodden utvecklar Fredrik von Platen, sakkunnig i bostadsfrågor på SPF Seniorerna, hur vi skulle kunna få en bostadspolitik som bättre anpassas till seniorers behov och hur man kan få igång en flyttkedja. De allra flesta av landets seniorer bor idag i eget ägt boende. Av de som är 65 år eller äldre, bor varannan i villa och var femte i bostadsrätt. Att flytta till ett nytt boende på äldre dar har också visat sig vara lättare sagt än gjort. Skattereglerna vid bostadsförsäljning är en anledning till att många väljer att bo kvar i en alldeles för stor bostad. Utformningen av till exempel ett seniorboende kan vara en annan. Att förlora sin snickarbod kan också vara en anledning till att man väljer att bo kvar och som hindrar att en flyttkedja startar. – Vi seniorer är verkligen jätteproppen Orvar i det avseendet, säger Fredrik von Platen. För att få en ändring på det krävs det såväl ändrade skatteregler som bättre planerade bostäder.

Avsnitt 44 – Om bostäder för seniorer

Aldrig tidigare har så många valt att handla sin varor via internet. E-handeln har formligen exploderat under pandemin. Och mest har handeln av dagligvaror ökat, som nära nog fördubblats under 2020. Apoteksvaror har den enskilt största ökningen av de olika varugrupperna och Sveriges seniorer är den åldersgrupp med största procentuella ökningen. I det här avsnittet av Seniorpodden får vi träffa Catrin Folkesson som är ansvarig för e-handeln på Apoteket Hjärtat. Hon tror att e-handeln kommer att fortsätta locka fler köpare, även om ökningen kanske inte blir lika stor den dagen som under 2020. – Pandemin har egentligen bara skyndat på den utveckling som vi såg innan. Den störst ökning under det här året har vi sett i åldersgruppen 65 plus, säger Catrin Folkesson

Avsnitt 43 – om den ökade e-handeln under pandemin

I spåren av pandemin har det i många hem aktualiserats frågor som hur man ska förbereda sig för det värsta. Ett ökat intresse för att upprätta framtidsfullmakter är en sådan fråga. I det här avsnittet av Seniorpodden handlar det bland annat om vad man ska tänka på när det gäller att upprätta en framtidsfullmakt eller testamente. Även frågor som handlar om nya samboförhållanden på äldre dagar är något som diskuteras. Och då finns det en hel del att tänka på, särskilt om man på äldre dagar väljer att gifta sig. – Det finns nästa ingenting som kan ställa till så himla mycket oro i barnleden. Och då talar vi om vuxna barn i 50-, 60-årsåldern säger Carola Erixon Gyllenmyr, jurist på Familjens Jurist. – En framtidsfullmakt är en eventualitet. Det är inte säkert att den kommer till användning. Det är ju en fullmakt som träder i kraft den dag man eventuellt blir satt ur spel, men fortfarande är livet, säger hon.  Det är till exempel för sent att upprätta en framtidsfullmakt om man redan är dement. Det finns också andra aspekter att tänka på när den ska upprättas. Om den  bara ska gälla vid vanliga bankärenden eller om man vill ha en mer generell framtidsfullmakt, som även gäller försäljning bostäder och fastigheter. – Du måste vara vid fullt och sunt förstånd när den upprättas, men sedan får man inte börja använda den förrän man inte längre är det, säger Carola Erixon Gyllenmyr som i Seniorpodden ger råd om vad man bör tänka på när det gäller framtidsfullmakter, testamenten och samboförhållanden på äldre dagar.

Avsnitt 42 – Att planera för det värsta

Hur har pandemin påverkat oss? Vad har vi lärt oss? Hur ser framtiden ut efter covid-19? Det är några frågor som tas upp i det här avsnittet av Seniorpodden.  – Närheten till politikerna har vi aldrig upplevt så starkt som under det här året, säger SPFs generalsekreterare Peter Sikström, som under året haft flera möten med såväl statsministern som socialministern och ännu fler med Folkhälsomyndigheten.  Det är särskilt två frågor som han tror kommer att kunna förändras i framtiden när det gäller landets seniorer.  – Ensamhet och frågor som handlar om åldersdiskriminering tror jag är något som politikerna nu har fått upp ögonen, säger Peter Sikström.

Avsnitt 41 med Peter Sikström om året som inte blev likt något annat

Det här avsnittet av Seniorpodden handlar om våra matvanor och hur viktigt det är som äldre att tänka på hur man äter. Det är till exempel en vanlig kommentar från äldre att man inte behöver äta lika mycket som tidigare och att man inte längre har samma aptit. Att som överviktigt börja gå ner i vikt när man blir äldre är inte alltid ett bra tecken. Det kan nämligen betyda att det är musklerna som är på väg att försvinna. Med en stillasittande tillvaro, där inte musklerna utmanas, riskerar hälsan snabbt att försämras. Därför är det inte alltid bra när man som äldre börjar gå ned i vikt, särskilt om det är något som man tidigare har haft svårt med. - Det är en utmaning att ta till sig bara det. För det troliga är att det är musklerna man blivit av med. Om jag inte utmanar mina muskler kommer jag att bryta ner dom i stället för att bryta ner fettet. Det säger Inger Stevén, dietist på Livsmedelsverket, som nyligen kommit med särskilda rekommendationer när gäller äldres matvanor. - Vi hör jätteofta äldre personer som säger att de inte behöver lika mycket mat längre. Men det är fel, säger Inger Stevén som rekommenderar, att om man inte är lika hungrig längre när det är middag, kan man i stället äta mindre måltider vid flera tillfällen under dagen.

Avsnitt 40 om bra matvanor för seniorer, och hur maten påverkar din hälsa

I detta avsnitt av Seniorpodden får vi möta Mare Löhmus Sundström, docent i miljömedicin, som inom kort räknar med att kunna redovisa ett forskningsprojekt där man studerat om de som vistats mer i naturen än andra har klarat sig bättre under coronapandemin. Att vi även mår fysiskt bättre av att vistas i naturen tycker hon inte är så konstigt. Att vistas i natur och grönska är bra för både kropp och själ. Men det är inte alltid som våra stadsmiljöer ger den möjligheten.  - Man bör inte ha längre än 200 meter till ett grönområde, säger Mare. Särskilt skog och träd tycks har stor betydelse för såväl vår mentala som vår fysiska hälsa. Träd gör att våra hjärnor slappnar av och verkar ha mycket större effekt än gräsmattor. 

Avsnitt 39 med Mare Löhmus Sundström om naturen som medicin

Coronapandemin, Covid-19, har den här våren ändrat allas vår vardag. Det som vi tidigare inte ens reflekterade över har på några veckor förvandlat vardagen. Men vad kommer att hända sedan, när den är över? I det här avsnittet av Seniorpodden handlar det om vår psykiska hälsa i spåret av Covid-19. I ett samtal med Susanne Rolfner Suvanto från Omvårdnadsinstitutet diskuteras vad pandemin kan komma att innebära för vår psykiska hälsa. – Jag hoppas att vi redan, innan det här är över, kan minimera det jag är rädd för; en ökad psykisk ohälsa, säger hon. Hur länge man kan klara en distansering från andra är det egentligen ingen som vet, men en sak är ju säker. – Ingen människa mår bra av att inte ha kontakt med andra och att vara för sig själv med sina tankar.

Avsnitt 38 med Susanne Rolfner Suvanto om psykisk ohälsa i spåret av coronan.

 Det här avsnittet handlar om coronapandemin. Du får bland annat höra hur några av SPF Seniorernas medlemmar har hanterat situationen, och om initiativ för att underlätta vardagen för andra. – Jag tror att den stora lärdomen av coronautbrottet är att vi börjar ifrågasätta vad som är viktigt i våra liv säger Peter Sikström, SPF Seniorernas generalsekreterare.

Avsnitt 37 med Peter Sikström om coronan som förändrade vardagen

Seniorpodden gästas i det här avsnittet av socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi, som bland annat vill se en höjning av pensionsavgiften i skattesystemet. Han vill också ha en öppnare debatt om pensionerna, men vill inte lägga ner den nuvarande pensionsgruppens arbete. Kritiken mot pensionsgruppens arbete har bland annat handlat om att pensionsfrågorna inte lyfts fram i debatten, men det vill Ardalan Shekarabi ändra på. 

Avsnitt 36 med Ardalan Shekarabi om pensioner

I det är avsnittet av Seniorpodden får vi träffa Madelein Månsson som inte bara berättar om vad man kan göra för att må bra. Vi får också höra hennes historia om hur hon som 62-åring för första gången besökte ett gym och hur den upplevelsen blev starten för henne som motionsledare.

Avsnitt 35 med Madelein Månsson om motion och hälsa

Det är många, inte minst bland landets seniorer, som går i författardrömmar. Ofta handlar det om att skriva ner sin egen livsberättelse, men det handlar nästan lika ofta om att skriva deckare, romaner och barnböcker. I slutet av förra året genomförde SPF Seniorerna sin första skrivarkurs. Marie-Louise Lindqvist och Jonas Abrahamsson var två av deltagarna på kursen. Deras planer med skrivandet var lite olika. Medan Jonas funderingar handlar om att fortsätta skriva reseberättelser, är Marie-Louises planer att skriva sin livsberättelse för sina barn. I det här avsnittet av Seniorpodden berättar de mer om sina skrivarplaner.

Seniorpodden del 34 med Marie-Louise Lindqvist och Jonas Abrahamnsson, om deras skrivande och författardrömmar.

Att skriva och ge ut en alldeles egen bok är en dröm för många. Det märks inte minst på intresset att gå skrivarkurser. Och det gäller inte minst för seniorer. När SPF Seniorerna arrangerade sin första skrivarkurs kom det ett 40-tal skrivsugna som under tre dagar fick ta del av redan utgivna seniorers tankar och råd inför en eventuell författardebut. Men man fick framförallt träna sig på att skriva texter av olika slag. I Seniorpodden får vi träffa författaren Christina Gustavson, som höll i kursen. Debuten som deckarförfattare gjorde hon efter att ha gått i pension. – Många skriver för sig själv hemma i sin kammare men jag tror att många uppskattar att det man har skrivit och kämpat med också  blir läst och kanske omtyckt av någon annan, säger Christina, som i Seniorpodden berättar om sina tankar kring skrivandet.

Avsnitt 33 med författaren Christina Gustavson, om författardrömmar.

Det byggs för få bostäder anpassade för äldre. I stället för att flytta till ett bättre boende väljer därför många äldre att bo kvar. Fredrik von Platen, arkitekt och sakkunnig i bostadsfrågor på SPF Seniorerna, menar att en av orsakerna till den här bristen på bostäder ligger hos landets kommuner. Trots att såväl kommunerna som den enskilde tjänar på att det byggds fler bostäder anpassade för äldre. – Skulle till exempel det allmännyttiga bostadsbolaget i kommunen se till att man gjorde bostäderna tillgängligare, skulle det bli lättnader för äldrenämnden, säger Fredrik von Platen. Dessutom gör själva byggprocessen det dyrare och det gäller framför allt nya bostadsrätter.  – Ofta är entreprenörer och byggherre samma person. I en bra process ska de vara antagonister och bevaka varandra. Och så bygger man så mycket som behövs för att kunna hålla uppe priset.   Ett sätt att bryta den här utvecklingen, och får bort de dyra mellanhänderna, är att starta en byggemenskap. I Seniorpodden berättar Fredrik von Platen mer om hur det fungerar och hur man kan sänka sina boendekostnader.

Avsnitt 32 med Fredrik von Platen, om bostäder för äldre.

En podd om allt det som är viktigt i livet för dig med livserfarenhet. Seniorpodden produceras av SPF Seniorerna. Vi jobbar hårt för att förbättra och göra en skillnad för de äldre i samhället. Programledare: Anders Lundblad